Andra VFU-veckan, Vecka 17

Måndag: Idag när barnen skulle gå ut använde sig pedagogen av ramsan ”oldeoldedoff”, hon bad barnen att sträcka fram sina ben i ringen, sedan började hon med ”oldedoledoff” på varje barns ben. Hon pratade högt och tydligt, på det sättet kunde barnen hänga med i ramsan. När ramsan tog slut och pedagogen stannade på ett utav barnens ben, fick barnet gå ut i hallen och klä på sig för att sedan kunna gå ut. Sterner (2010, s.53) förklarar i små barns matematik att barn älskar att leka med språket, att göra rim och ramsor och att klappa och räkna stavelser i sina namn.

Tisdag: Barnen har alltid vila efter maten, både stora och små. De små barnen sover och de lite äldre barnen lyssnar ofta på högläsning. Pedagogerna på förskolan låter barnen samtala under lässtunden, de kan diskutera tillsammans och hålla olika givande samtal. Ibland ändrar förskollärarna om i boken och läser den till exempel med barnens namn istället för de rätta namnen, de kan dramatisera boken genom att sjunga den eller kanske gestalta den. Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling (Lpfö 98, rev. 2010, s. 11)

 
Onsdag: Då var det ondsag igen och återigen stod utflykt på schemat denna soliga dag. Idag var inget speciellt planerat för utflykten, det blev lite spontant och barnen fick själva välja vad de ville göra i skogen.  Läroplanen för förskolan (98, rev 2010, s.7) förtydligar att utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.

Jag observerade några barn som hittade en lång gren, de satte sig på den och började rida. De förklarade för mig att det var en drake som var ute och flög, deras minspel och samtalande visade på en rolig och spännande lekstund. Deras fantasi flödade och samspelet mellan barnen fungerade felfritt. Hwang och Nilsson (2011, s.240) förklarar att små barn kan föreställa sig saker och ting och sedan agera som om det vore sant. Detta märkte jag då barnen låtsades att den långa grenen var en drake och de lekte med inlevelse.

Torsdag:
Idag uppmärksamade jag ett barn som sorterade olika nallar i färgväg, det var blå, röda och gula nallar. Barnet valde att sortera alla nallar i tre olika skålar, men sparade alla gula till sist. Forsbäck (2010, s.60) förklarar i små barn matematik att barn sorterar i vardagen utav sig själva. Hon förklarar vidare att barn ser egenskaper och har egna ideér om hur de skall dela upp eller dela in föremål.

Fredag:
Under eftermiddagen togs det fram pärlor på barnens begäran, pedagogerna valde att lyssna på barnens önskan och lät därför dem ha inflytande. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98, rev 2010, s.12)

Det fanns både stora och små pärlor, barnen fick vara extra noga med de små pärlorna för att inte tappa dem på golvet. Här stimuleras barnens finmotorik, då de måste använda sina händer och fingrar. Hwang och Nilsson (2011, s.193) förklarar att finmotoriken omfattar mer avgränsade och exakta rörelser, de förbättras dramatiskt under förskoleåren. 

 

Mitt didaktiska material har använts flitigt även den här veckan, både planerat och spontant. Vi har upprepat de sakerna som vi gjorde förra veckan, till exempel pusslen och flanosagan. Musen Musse har även tittat fram lite spontant och pratat med barnen.

Det har inte bara vart upprepning, jag har även haft framme ett memory som går ut på att barnen ska para ihop saker som hör ihop, till exempel hund och ben.

 

Ytterligare ett nytt moment var att jag tog fram min musikloppa, barnen fick till exempel säga hur gamla dem är och sedan använde vi loppan. Efter det fick barnen välja vilken färg de ville ha, och under färgen fanns det ett motiv. Om bilden visade en katt kunde vi till exempel sjunga "lille katt" eller någon annan sång som barnen kan om djuret, jag anser att loppan är ett bra verktyg. Detta anser jag eftersom att alla barnen får vara med och göra lika många gånger var, här kan vi se demokrati och hur barnen lär sig att vänta på sin tur. 

Loppan stimulerar barnens språk, på ett lekfullt sätt via sången. Det fanns inget som sa att vi skulle sitta ner och sjunga, i vissa sånger ställde vi oss upp och använde hela kroppen. Detta ger barnen en kroppsuppfattning, till exempel vart sitter mitt huvud och mina armar?  Till vissa sånger använde vi oss av tecken som stöd för att förtydliga visan, detta underlättade för barnen som är flerspårkiga. Jag har i efterhand hört och sett att de flerspåkiga barnen har gått och sjungt på de sångerna som vi sjöng under min samling, detta anser jag vara intressant och jag tror att barnen uppskattade denna typ av aktivitet. För att utveckla aktiviteten kan barnen själva göra en loppa med hjälp utav en pedagog, det behöver inte specifikt vara sånger det kanske istället vara vad vi ska läsa för saga, vad vi ska leka för något, vem som ska få duka och så vidare. 

 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet:http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
 
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet
VFU v.17 | | Kommentera |
Upp