panniplutt.blogg.se

Borås konstmuseum

Borås konstmuseum gjorde mig positivt överaskad, deras tanke kring hur de kan arbeta med barn på museet var genomtänkt och pedagogiskt. Det fanns mycket konst att titta på, men det poängterades också att konst kan upptäckas med alla sinnen. 

Ett exempel på ett sinne som vi kunde använda oss utav på Borås konstmuseum var hörseln, vi blundade och lyssnade på när vår guide plingade i olika klockor på en träman. Min personliga tanke var att det kändes harmoniskt och det sköljdes ett lugn över mig. Jag anser att detta kan vara intressant att göra med en

Det förklarades att konst kan vara ett bra sätt att arbeta med för att synliggöra olika känslor, vår guide förklarade att vi till exempel kan börja skratta av konst om det ser roligt ut eller känna en rädsla om det är skrämande. 

Vi fick även prova på att hitta varsin tavla som kändes varm och en som kändes kall.
Jag valde en tavla som hade ett hav och en strand, då det påminner mig om värmen utomlands. 
Sedan valde jag en tavla där en man ser arg ut, för mig kändes det kallt. 

 

Genom att göra en sådan här övning kommer barnen nära konsten och kan titta på den på ett annat sätt, barnen får en medvetenhet om att alla människor kan tycka och tänka olika. Vi är olika individer och ser saker och ting olika, detta är viktigt att förmedla i förskolan. 

Något som överaskade mig var att museet hade två ateljér där barnen kan skapa fritt, det förklarades att barnen inte alltid behöver skapa något som de sedan ska ta hem och visa upp. Här kan barnen göra en figur med hjälp utav lera med mera. och sedan knyckla ihop det till en boll om de vill, det är okej. Jag anser att det är själva känslan som är det viktiga och att barnen ska kunna få skapa via sina egna intressen och önskningar. 

 

---

Knacka på

 
 Stadsbiblioteket i Borås har en utställning som benämns som "Knacka på", utställningen är inspierad av boken Knacka på som är skriven av Anna-Clara Tidholm. I författarens bok finns det olika rum som läsarna kommer in i, genom att knacka. Alla dörrar har olika färger som sedan leder in i rummet, som sedan har olika utstyrslar och teman. 

http://www.alfabeta.se/forfattare/anna-clara-tidholm


På stadsbiblioteket har de valt att göra de olika rummen som finns i boken. De har använt sig mycket utav boken, men de har ändå valt att inte ha med precis allting. De förklarar under vår guidade tur att barnen ska kunna få styra och fylla rummet själva, detta kan vara svårt om allt material redan är färdigt. 

Personligen blev jag fångad av utställningen, då vi knackade på dörren och sedan fick gå ner en våning i en lång korridorr. Jag kan tänka mig att barnen som besöker Knacka på tycker att detta är spännande. 
Första rummet som vi fick besöka heter "Kalles rum", här inne fanns det en verkstad där barnen själva ska få skapa via sin kreativa förmåga. Det finns inga färdiga mallar, guiden förklarar att barnen ska få jobba mycket med själva upplevelsen istället. Det fanns flera rum som hade olika teman, till exempel nallarnas rum, kaninernas rum och apornas rum. 

(Läroplanen för förskolan 98 rev 2010, s.9)

När man går på utställningar är det ofta förknippat med att man inte får röra föremålen som finns på mussena, men här får vi och barnen känna och ta på allt. Det handlar om att få en sinnesupplevelse och genom våra sinnen lär vi oss, det som vi inte fick ta på låg innanför glasmontrar.

Jag var inte överdrivet förväntansfull för att gå på textilmuseet, men allt eftersom fick jag en annan syn på det hela. Karin förklarade att textil inte har samma värde idag, därför måste vi göra det spännande för barnen och visa hur vi kan arbeta med tyger och liknande material på ett roligt och lärorikt sätt.

Museet hade bland annat en mönstervägg där det visades olika geometeriska former och mönster, vilket stimulerar matematiken hos barnen. Dock visade det sig att barnen inte var jätte intresserade av detta, Karin tror att barnen hade uppskattat det ännu mer om formerna hade gått att flytta runt.  

Traktordäcket fungerar som en samlingsplats, men barnen uppskattar även att gömma sig i den och klättra runt på den. Här stimuleras grovmotoriken då barnen kan använda hela sin kropp genom att ta sig upp och ur däcket.

Klänningen är tillverkad utav Johanna Törnqvist, hon har arbetat med material som en familj har samlat ihop under två månander. Till exempel plastpåsar, vaxdukar, kaffepåsar, duk, snören från höbalar med mera. Materialet har bearbetats mycket och återanvändts istället för att det skulle slängas. Vi kan tillsammans med barnen diskutera och samtala om hur vi ska sköta vår miljö och omvärld. Vi kan till exempel börja återvinna i förskolan och sortera papper, metall, glas och så vidare. Skapa en kompost för att sedan se hur maskar och andra djur bryter ner avfallet till jord. Det finns massor av aktiviteter vi kan göra i förskolans värld där vi kan visa hur viktigt det är att vi har en miljövänligt förhållningssätt.  

 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

(Lpfö 98 rev 2010, s.7)