panniplutt.blogg.se

Då har första veckan gått av min verksamhetsförlagda utbildning! Det har varit en rolig och givande vecka på förskolan, jag har uppmärksamat olika lärandesituationer och använt mig utav mitt didaktiska material. Nedan kan ni se olika lärandetillfällen som jag har observerat lite extra under veckans gång. 

Måndag: Det skolades in ett nytt barn på förskolan, så morgonsamlingen vid halv tio var tillsammans med barnen från tre till fem år. Här fick det nyinskolade barnet en chans att hälsa på sina blivande kamrater och även jag fick ett ypperligt tillfälle att presentera mig för föräldrarna och barnet.

Barnet talar inte svenska, därför bestod samlingen av att sjunga en namnsång så att barnet kan lära sig namen på de andra barnen i förskolan. Efter sången delades det ut frukt, äpple och päron. Förskolan är mycket engagerad i tecken som stöd och använde därför olika tecken för frukterna, för att förtydliga. Efter samlingen var det dags att gå ut, även här förtydligade pedagogerna de olika klädesplaggen med tecken som stöd.

Jag anser att tecken som stöd är ett mycket bra arbetssätt att använda sig utav i förskolan. Både för barn med funktionsnedsättningar (t ex. hörselnedsättning) och barn som är flerspråkiga, men även för de andra barnen i verksamheten. Jag anser att denna metod är bra eftersom att det förtydligar ordet, samtidigt som vi benämner det och och använder oss av ett tecken.

Tisdag: Idag har jag observerat en samling lite extra under en sångstund, det var fyra barn varav två svensktalande barn och två barn med arabiska som förstaspråk. Samlingen gick smidigt, pedagogen valde att använda sig utav en sångpåse för att vara demokratisk. Med demokratisk menar jag att varje barn fick möjligheten att dra ett sångkort ur påsen, pedagogen har även sett till barnens intresse då påsen innehåller sånger som barnen uppskattar. Barnen fick vänta på sin tur, vilket ger en uppfattning om turtagning och samarbete. Läroplanen för förskolan (1998, rev. 2010, s.8) påpekar att förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.

Genom att det finns ett motiv på varje bild som dras upp ur påsen är det lättare för barnen att koppla ihop och se ett sammanhang, till exempel koppla ihop ett lamm med ”bä-bä vita lamm”. Det underlättar för de flerspråkiga barnen då det får en bild framför sig. Jag märkte efter min iakttagelse att de flerspråkiga barnen först lyssnade på visan, när den sedan sjöngs andra gången sjöng dem med.

Onsdag: På onsdagar har förskolan utflykt med barnen som är tre till fem år gamla, idag besökte dem skolgården. Detta verkade barnen uppskatta, trots att det ligger nära förskolegården. Skolans utemiljö har korggungor och fler klätterställningar med mera som barnen kan undersöka och bemästra. Skolans utemiljö har alltså fler valmöjligheter som kan inspirera barnens lek och stimulera deras motorik.

Jag kunde själv se hur barnen klättrade upp och ner för ställningarna och hur de försökte ta fart med gungan, som jag skrev tidigare kunde jag se deras glädje i blicken och det verkade som om de hade en rolig och givande utevistelse. Barnens grovmotorik stimulerades då de klättrade upp och ner för repstegen, de kröp under och över, hoppade och så vidare. Hwang och Nilsson (2011, s.193) förklarar att när de grovmotoriska färdigheterna förbättras, ökar också dess förmåga att springa, hoppa och kasta. Barnen fick tänka till en extra gång i bland, för att klura ut hur de skulle kunna ta sig upp på de högre höjderna. Jag uppmärksammade att en utav pedagogerna förtydligade de olika preopsitionerna för barnen, till exempel över, under, bredvid med mera.

Torsdag: Idag när det var sådant fint väder spenderades nästan hela dagen utomhus, därför togs det iniativ på förskolan till att ta ut målarstativ, papper och vattenfärg. Barnen fick måla vad de ville, alltså fritt skapande. De fick tänka utanför ramarna och det fanns inget rätt eller fel, det var endast deras fantasi som kunde sätta gränserna. Här fick barnen stimulera sin kreativa sida, samt måla i en öppen och inspirerande miljö.

Efteråt hängde barnens teckningar upp på en tråd utomhus för att de skulle torka, här kunde barnen visa upp sina skapelser för varandra. En del givande samtal hölls mellan pedagogerna och barnen, men även mellan barn och barn. Här kan barnen känna en slags tillfredsställelse där de får chansen att visa upp sitt konstverk och förklara hur de har tänkt när de har målat, barnen sätts därför i centrum om de så önskar och vill.

Fredag: Även denna dag var otorligt fin, det vill säga solig och varm. Därför var det givet att vi skulle vara ute och ta tillvara på dagen. Många av barnen valde att sitta och gräva, en del gjorde sandslott och andra gjorde kakor. Jag tog tillfället i akt och började diskutera de olika formerna med barnen, hur mycket sand vi behövde i hinkarna, vad det var för färg på spadarna och vad vi kunde se för mönster i sanden. Det verkade som att barnen uppskattade detta, de ville gärna fortsätta att gräva och prata om det olika mönstrena, formerna och så vidare. Genom dessa olika samtal stimulerades språket samtidigt som matematiken synliggjordes, allt detta under ett spontant och roligt lekpass. Sterner (2006, s.51) förklarar i små barns matematik att det är många ord, termer och begrepp, både allmänna och matematiska, som barnen skall utveckla förståelse för under sin tid i förskolan och grundskolan.

 

 

 

Även mitt didaktiska material har använts ett antal gånger i denna veckan, barnen verkar uppskatta mitt material och det är roligt att använda sig utav det i barngruppen spontant och under planerade samlingar. Eftersom att min påse har ganska stort utbud har inte allt material använts, fokus har i denna veckan legat på mina pussel, flanosagan och musen Musse. Jag har använt mig utav momentplaneringar, detta har jag gjort för att delvis kunna dokumentra vad barnen har lärt sig, men även vad jag kunde ha gjort bättre. Det underlättar för mig i framtiden då vi ska redovisa vårat material. 


Jag har sett mycket som har stimulerats under användandet av mitt didaktiska material, exempelvis språket, matematiken, kroppsuppfattning, rumsuppfattning med mera. Det har även varit gestalande med i bilden då jag använt mig utav Musse, jag använde mig utav Musse för att till exempel göra en gestaltning av hur man är som en kompis. Musse hade ätit upp mitt äpple och jag var självklart mycket ledsen över detta, detta lede till intressanta diskussioner och barnen kom överens om att kompisar inte gör så mot varandra. Jag fick kloka kommentarer, till exempel: "Man måste fråga innan man tar", "När man är kompisar delar man med sig", "Tar man bara något blir kompisen ledsen".

Under samlingen visade även Musse sina favoritknappar, alla är olika färger. Vi räknade dem tillsammans och sedan fick barnen hitta varsin sak i rummet som hade samma färg som knappen. Detta fick barnen göra två gånger var, jag märkte resultat på de flerspårkiga barnen som knappt kan någon svenska. Först förstod de inte vad de skulle göra, men när kompisarna hade gjort fick de en klarare bild över hur leken gick till och de klarade det galant andra gången. Här kan jag se Vygoskijs kloka ord "Vi lär oss av och med varandra". Under detta moment stimulerades matematiken då vi bland annat räknade knapparna, barnen fick leta runt i rummet och fick därför en kännedom om rumsuppfattning. Vart i rummet befinner jag mig och vart är det föremål jag ska hitta, högt? Lågt? Mitt i mellan? och så vidare. Persson (2006, s.103) förklarar i Små barns matematik att små barn utvecklar rumsuppfattning genom att använda hela kroppen och alla sinnena då de leker. 

 

Referenser

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet