Kommunikation, specialpedagogik


Att kunna kommunicera är en viktig del i livet, men kommunikation kan ske på olika sätt. Jag tror att många kan koppla ordet "kommunicera" eller "kommunikation" till det verbala, med det menar jag att många tror att vi bara kan kommunicera genom att prata. Att koppla detta begrepp till det verbala är visserligen inte fel eftersom att det också är en slags kommunikation, men vi kan även ha en kommunikation genom till exempel teckenspråk, tecken som stöd, blindskrift, GAKK (grafisk alternativ och kompletterande kommunikation) med mera. 

Vår workshopledare Camilla Carlsson [1] uttryckte sig på följande sätt "Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera!"

Detta citat kommer jag att bära med mig som framtida förskollärare. Alla har rätten att kunna kommunicera, men alla kan inte göra det genom det verbala. Som pedagog vill jag kunna kommunicera med alla barnen, oavsett funktionsnedsättning. Jag anser att teckenspråk och tecken som stöd är ett bra hjälpmedel till att kunna kommunicera, även barn som inte har någon funktionsnedsättning kan lära sig detta. Det förstärker språket och de kan även kommunicera med sina kamrater som kanske har en funktionsnedsättning, till exempel en hörselnedsättning.
 
Jag vill kunna anpassa mig efter barnen för att kunna ge dem det dem behöver i sin utveckling. Brodin och Lindstrand (2009, s.128) förklarar i "Med sikte på förskolan" att med anpassning av den sociala miljön menas det att människor runt barnet lär sig att förstå barnets kommunikation och att använda eventuella kommunikationshjälpmedel. 

Tecken som stöd är både roligt och lärorikt enligt mig, det är ett bra kommunikationshjälpmedel. Det förtydligar språket genom att till exempel göra tecknet för banan samtidigt som du säger ordet banan. Vi borde tänka på att använda tecken som stöd i vardagliga situationer inte bara vid planerade aktiviter, till exempel göra tecknet för vatten och mjölk då vi sitter och äter eller göra tecknet för skor när vi ska klä på oss. Vi kan göra lärandet av tecken som stöd lustfyllt och roligt genom att till exempel teckna när vi sjunger sånger eller ska äta frukt. Vi kan även använda oss av det när vi leker, spelar spel eller läser böcker, använder vi det regelbundet blir det ett sätt för alla barn och vuxna på förskolan att kommunicera. 


I länken nedan finns det beksrivet hur du kan lära dig TAKK
(Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation)
http://www.ur.se/teckensprak/flash_holder.html 

I länken nedan kan du läsa mer om "Babblarna" 
http://www.hattenforlag.se/index.asp?mainId=105&cat1=109&cat2=200&show=200

Referenser

[1] Camilla Carlsson, Borås högskola, Workshop/föreläsning Kommunikation, specialpedagogik. 1/3 2015
 
Sandberg. Anette (red.) (2009). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Kommunikation, specialpedagogik | Babblarna, GAKK, Kommunikation, Specialpedagogik, funktionsnedsättning | | Kommentera |
Upp